English Romantic Painter, 1775-1851, British land- and seascape artist. Born in London the son of a barber, Turner was precociously talented. He entered the RA Schools in 1789, had a drawing exhibited at the academy in 1790, and was elected a full academician in 1802. He became professor of perspective in 1807. A prolific artist of amazing range of subject and style, he began work in water-colours, quickly founding both a reputation and a fortune, which made him independent of changing public taste. His work was not appreciated by everyone, but his supporters included Thomas Lawrence, John Ruskin, and the earl of Egremont. He died in eccentric obscurity under a false name.   Related Paintings of J.M.W.Turner :. | the pantheon, the morning after the fire | kingfisher | east cowes castle, the seat of j nash esq | the sun of venice going to sea | winchelsea, sussex |
Related Artists:
k. e. jansson
Karl Emanuel Jansson, född 7 juli 1846 i Finström, Åland, död 1 juni 1874 i Jomala, var en åländsk konstnär. Han var näst äldst av sju syskon. Han far, Jan Jansson, var en bonde i Pålsböle. Sina konstnärliga inspiration fick han av sockenmålaren G Kjellgren, vid sex-sju års ålder, när han där lärde sig att läsa och skriva. Efter avlutad skolgång sattes han i skomakarlära. Efter ett år drogs han till Kjellgren och fungerade som hans hjälpreda. Kyrkoherden Frans von Knorring såg i slutet av 1859 några av hans teckningar. Han sände några till Finska Konstföreningens direktion och lovordade Karl. Förening gav ett bidrag för att kunna studera vid Finska Konstföreningens ritskola i Åbo, under ledning av Robert Wilhelm Ekman. Av Ekman fick han husrum, rit- och målningsmaterial och en hel del extra undervisning. Karl gjorde stora framsteg under de 2 åren han målade med Ekman. Jansson flyttade hösten 1862 till Stockholm, för att kunna utvecklas mer som artist, och inskrevs som elev vid Kongl. Akademin för de fria konsterna. Han tog anatomiexamen 1863. Han levde under svåra ekonomiska förhållanden och hade svårt att sälja sina verk. Jansson fick hård kritik för de målningar han sände hem, exempelvis, Babian ätande en råtta, och konstföreningen betraktade dem med avsky. Han började då kritisera sig själv allt mer och mer, och den inställningen behöll han. Han fick inte den uppmärksammad han behövde. Tavlan Den förlorade sonens återkomst, belönades med ett pris. Han avslutade sin utbildning vid akademien 1867 med mycket beröm. Jansson lyckades utverka statsstöd för studier i Dusseldorf och reste dit på hösten 1868. Han åkte hem igen sommaren 1870 och tillbringade ett år på Åland innan han återvände till Dusseldorf. Han var nu märkt av en tilltagande lungsjukdom. De sista verk han fullbordade var Talmannen och En slant i håven. För att lindra sin sjukdom reste han till Rom i mars 1872. Efter några månader åkte han runt till olika kurorter (Davos, Meran) men inget förbättrade hans tillstånd. Efter en liten tid i D??sseldorf kom han hem till Åland sensommaren 1873. Karl flyttade in på Jomala gård, där lagman Lönnblad och hans fru tog hand om honom. Han målade några verk, vilka blev ofullbordade. På dödsbädden fick han veta att han belönats på världsutställningen i Wien för sina konstverk Klöveress och Talmannen, samt att han blivit medlem i konstakademin i Sankt Petersburg. Han dog 1 juni 1874, inte ens fylld 28 år.
Jean Honore Fragonard
1732-1806 French Jean Honore Fragonard Locations French painter. He studied with François Boucher in Paris c. 1749. He subsequently won a Prix de Rome, and while in Italy (1756 ?C 61) he traveled extensively and executed many sketches of the countryside, especially the gardens at the Villa d Este at Tivoli, and developed a great admiration for the work of Giovanni Battista Tiepolo. In 1765 his large historical painting Coresus Sacrifices Himself to Save Callirhoë was purchased for Louis XV and won Fragonard election to the French Royal Academy. He soon abandoned this style to concentrate on landscapes in the manner of Jacob van Ruisdael, portraits, and the decorative, erotic outdoor party scenes for which he became famous (e.g., The Swing, c. 1766). The gentle hedonism of such party scenes epitomized the Rococo style. Although the greater part of his active life was passed during the Neoclassical period, he continued to paint in a Rococo idiom until shortly before the French Revolution, when he lost his patrons and livelihood.
Adam Willaerts
(July 21, 1577, London - April 4, 1664, Utrecht ) was a Dutch Golden Age painter. Willaerts (occasionally Willarts, Willers) was born in London to Flemish parents who had fled from Antwerp for religious reasons. By 1585 the family lived in Leiden. From 1597 until his death, Adam lived in Utrecht, where he became a member of the Guild of St. Luke in 1611, and subsequently rose to dean in 1620. His sons Cornelis, Abraham, and Isaac followed in his footsteps. He was known as a painter of river and canal pieces, coastal landscapes, fish-markets, processions, and genre scenes. He also painted villages and marine battle scenes.